Markus Sköld
författare
2016-08-28

Att ha flera bollar i luften

När det gäller råd om hur man ska skriva finns det nog lika många som det finns författare.

Anledningen till det tror jag är att det inte finns ett rätt sätt att skriva. Inom IT pratar man ofta om best practices. Men jag har hört Jeff Sutherland, en av uppfinnarna av Scrum, säga Best practicies are just solutions to other peoples problems.”

Det ligger något i det. Vi fungerar alla olika och något som fungerar för en person kanske inte alls fungerar för någon annan.

Vissa klarar sig inte utan ett detaljerat synopsis. Andra tappar intresset om man redan vet hur det ska gå”. Man pratar om plotters och pantsers, dvs en del planerar sin berättelse i förväg och andra skriver fritt by the seat of their pants.

Stephen King är förmodligen den mest välkända pantsern. I sin bok Att skriva beskriver han processen som att berättelsen redan finns där — som ett dinosaurieskelett — och ditt jobb som författare är att varsamt frigöra benen från all jord, allt damm och all sten.

Ett annat vanligt råd är att man ska avsluta vad man håller på med innan man börjar på något nytt. Att man tappar kontexten för sin berättelse om man inte fokuserar på enbart den tills den är klar.

Jag håller inte med.

Man kanske tappar inspirationen, kanske kommer till ett vägskäl som man inte kan besluta om. Kanske får man en ny idé som inte alls passar in i det man för närvarande håller på att skriva och det är omöjligt att släppa tanken.

Istället för att tvinga mig själv att fortsätta, kanske stressa fram till ett dåligt slut, tycker jag att det är bättre att lägga undan den ett tag och skriva någonting annat.

Visst, det finns risker. Man kan finna sig själv sittande med tjugo ofärdiga manus, men som med allting här i livet behöver man väga riskerna mot fördelarna.

Ibland behöver en berättelse vila för att man ska kunna komma tillbaka med den och göra det bästa man kan av den. Och vad gör man i så fall av skrivtiden tills det händer? En framstressad berättelse med tankarna på det där fantastiska nya man vill skriva blir inte bra.

Det viktiga är att göra ett ärligt försök att faktiskt göra saker färdigt. (Minns Neil Gaiman’s Eight rules of writing) Det är trots allt ett jobb, såvida man inte bara skriver för sig själv. I så fall spelar ingenting av det här någon roll.

Men jag tror också att man inte bör ha för många projekt samtidigt. Men två, tre eller fyra är inte fel. Då har man (förhoppningsvis) alltid en framkomlig väg när det är dags att sätta sig och skriva.

Så med det sagt, vad håller jag på med just nu?

  • Jag skriver på en ny SF-novell. Jag har bara kommit halvvägs och den är redan på väg att bli för lång för att få kallas novell längre. Det kommer att bli en berättelse som knyter ihop mina tidigare SF-noveller: Det svarta molnet, Arca Ferrum och Outpost Eleven.
  • Jag jobbar på en novell till Mutant År Noll. Försöker vrida storyn ett kvarts varv för att få till rätt stämning.
  • Jag spånar också på ett bidrag till ett annat spännande projekt som jag inte riktigt kan prata om än. Men ni ska veta att det kommer att bli fantastiskt! Jag är förvånad att ingen annan redan har gjort det. Så bra är det!
  • Samtidigt kastar jag misstänksamma blickar på mitt bokmanus som jag borde ta tag i och börja redigera. Det är en skräck/urban fantasy-berättelse som utspelas i en mellanstor stad i södra Norrland.

Utöver det försöker jag lista ut det här med att marknadsföra min kommande roman, Kalldrag, som släpps i augusti.


Föregående inlägg
Swecon är över … Det första impulsen är naturligtvis: När är nästa? Och svaret är: Kontur, 26–28 maj 2017 i Uppsala. Jag längtar redan! Men det finns annat att se
Nästa inlägg
En hemsökt bok Kalldrag har varit ute i handeln i lite över en vecka nu. Det initiala mottagandet har varit mycket positivt och jag är väldigt glad för att så