Markus Sköld
författare

Februari månads författare i Gävleborg

Månadens Författare

Jag kommer från Hofors, och även om jag sedan ett antal år bor i Stockholm så kommer jag alltid att se på Hofors och Gävle som mina extra” hemorter. Och i Gävleborg satsar man på litteratur, vilket jag såklart tycker är fantastiskt trevligt! I november förra året hade de till exempel en litteraturfestival i Gävle, med det underfundiga namnet GävLit.

Jag deltog på festivalen och hade ett väldigt trevligt scensamtal med Hans Carstensen och Daniel Gustavsson.

Men nu i februari har jag äran att få vara månadens författare i Gävleborg. Det är en stor ära och jag känner stor tacksamhet till de som nominerat mig.

Och såklart känns det extra fint att få representera författande och skrivande i min hemregion.

Här kan du läsa en intervju med mig angående månadens författare.

2022-02-01

Äntligen en ny roman

Förlagsavtal Idag har jag skrivit avtal med Kraxa Förlag om att ge ut min nästa roman, Folktomt, som kommer ut nästa år.

Det är en fristående berättelse som utspelar sig i samma värld som mina tidigare böcker Kalldrag och Skuggfödd. Man behöver alltså inte ha läst mina tidigare böcker för att hänga med, men för er som har gjort det finns det nog en och annan litet påskägg som gör att man känner igen sig i trakterna.

Jag är glad att ha blivit antagen av Kraxa. Det är ett nystartat förlag, men jag känner både Kristina Hård och Henrik Pettersson — ägarna till förlaget — sedan tidigare och vet att de är professionella, kunniga och tar det här med berättelser på lika stort allvar som jag.

Nu börjar nämligen nästa steg i arbetet med manuset; att slipa, skriva om, justera och pussla med scener tills storyn är så bra som möjligt. Sen kommer val av omslag, korrektur, sättning, för att inte tala om val av inläsare till ljudboken.

Det kommer att bli kul!

2021-09-07

Rapport från skrivarverkstan

En aspekt av det här med skrivande är att allt tar väldigt lång tid. Det tar lång tid att skriva en bok. Det tar ännu längre tid att redigera den och putsa på den tills den är tillräckligt bra att skicka till förlag. Det tar lång tid att få svar från förlag.

Jag klagar inte, det är bara ett konstaterande av hur verkligheten ser ut. I synnerhet när man har ett heltidsjobb vid sidan av.

Därför är det också svårt att skriva om processen, eftersom varje dag i princip ser likadan ut. Den består av:

  1. Skriva eller redigera
  2. Börja jobba på dagjobbet

Nu under pandemin har jag vissa dagar (bara för att hålla mig själv intresserad antar jag) mixat upp det hela med att ändra på rutinen så att den snarare ser ut så här:

  1. Jobba på dagjobbet
  2. Skriva på kvällen

Fördelen är att jag inte har någon speciell tid när jag måste sluta skriva. Nackdelen är att jag blir trött och det kanske inte blir riktigt det bästa resultatet.

Hur som helst. Statusen är att jag nyss har skickat in en novell till ett förlag. Den kommer att komma ut i en antologi, men än så länge är det hemligt när och var.

Manuset till min fjärde roman cirkulerar ute på förlagan, och min förhoppning är att jag snart får ett besked om utgivning (håller tummarna!).

Under tiden jobbar jag på med andra utkastet av mitt thrillermanus (min femte roman). Vill inte ropa hej och så vidare, men jag tror att det kan bli riktigt bra. Det är i alla fall känslan för dagen. Fråga mig igen imorgon så kanske jag säger något annat.

Men det är också en aspekt av det här med skrivandet. Vissa dagar är man övertygad om att man gör sitt bästa arbete någonsin. Andra dagar känns det som skyfflar dynga.

2021-05-30

Min nya skrivarhörna

I många år har jag huvudsakligen skrivit ute på lokal, oftast på något kafé. Mycket tack vare att den enda arbetsplatsen jag har haft hemma i lägenheten har varit att sitta i hörnet av soffan med en skärbräda i knät.

Ett tag, när vi hade ett större sovrum hade jag möjlighet att ha ett skrivbord i ena hörnet, men innan sommaren förlorade jag den platsen då yngsta dottern ville ha det större rummet.

Det var soffhörnet som gällde igen. Min skrivtid har alltid varit innan jag går till jobbet. Det här med att skriva på kaféer funkar inte så bra när jag jobbar hemifrån.

Men som alla som har suttit hemma och jobbat det här året vet, så är det inte någon långsiktigt bra lösning att sitta i soffan och jobba. Oavsett om det handlar om skrivandet eller dagjobbet.

Jag behövde en arbetsplats. Men det fanns ingen plats till övers i lägenheten. I alla fall ingen plats där jag skulle kunna få plats med ett skrivbord. Inte ens ett litet.

Det är nämligen så att vår lägenhet inte har räta vinklar i alla hörn. Och det finns ett hörn i vardagsrummet som skulle kunna funka som arbetsplats om det inte vore för det här med att väggen är sned i förhållande till resten av rummet. Förutom den där detaljen att det var snett så skulle det passa perfekt som arbetshörna. Jag hade kastat lystna blickar mot det där hörnet i ett par veckor när jag kom på idén att modifiera ett skrivbord så att det skulle passa in i hörnet.

Mitt skrivbord

Jag hyrde en sticksåg över helgen, köpte en skrivbordsskiva med ben från IKEA och efter massor av mätning och beräkning och ommätning och funderande så har jag nu ett måttanpassat skrivbord som står i hörnet av vardagsrummet.

Det känns extra bra att veta att jag har byggt” det själv, och med tanke på att det verkar som att de flesta av oss kommer att jobba hemifrån i betydligt större utsträckning än förr så kommer jag att ha användning av bordet både för skrivande och dagjobbet.

2020-10-25

Fantastiken under 2020-talet

Författaren Josef Lindell har på sin blogg under året kört en serie där andra författare skriver artiklar på temat fantastiken under 2020-talet”.

Nu har turen kommit till mig. Här kan du läsa mitt inlägg, men jag rekommenderar att du tar en titt på alla artiklar i serien. Det finns mycket intressant att läsa där om olika fantastikförfattares syn på framtiden.

2020-07-09

Papper är ändå papper

Äntligen är den här! Skuggfödd finns nu som e-, ljud- och pappersbok, och idag hämtade jag ut en försändelse med böcker från förlaget.

Bild på pappersböcker

Det finns mycket man kan säga om transporter. I synnerhet om man inte har möjlighet att vara hemma så att man är tvungen att ta sig till utlämningsstället i mörkaste Västberga för att hämta ut paketet på 18 kilo. Det är lätt att tänka det fixar jag”, men då kan man försöka komma ihåg att 18 kilo böcker väger lika mycket som 18 mjölkpaket.

Men allt det där är glömt när man väl tagit sig hem, öppnar kartongen och ser sin bok i fysisk form.

Jag tänker alltid att det innebär att om The Walking Dead blir ett faktum och all elektronisk utrustning slutar fungera så kommer i alla fall den här boken att finnas kvar.

2020-03-10